jagtrorintepånåt

önskar jag kunde nå fram =)

jag tänker annorlunda på allt nu efter mycket tänk.
alltså, förlåt, på riktigt, att jag pressat dig.
det är väl förfasiken inte ditt fel, jag förstår att de är svårt att lita på folk.

så går man tillbaks till sig själv, hur mycket det egentligen själv är som man trängt undan och aldrig tagit tag i.
men det verkar som att man i slutändan måste ta tag i saker. annars kommer man lida av det.

så..

förlåt, jag ska ge dig space eller vad man ska kalla de
och du vet att jag finns här, för jag varken kan eller vill inte bara gå så..
du vet var jag finns när du orkar (:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0