alexandra sandström

Jag förstår fortfarande inte.
Jag vet, det var ingen bästa vän eller familj. Men det är någon jag har känt, pratat, skrattat o umgåtts med. Även om det var för många år sedan.
Det är en sjuk känsla. Jag kan inte förstå bara...

Det är som att bli slagen i ansiktet, du vaknar till.
Jag sitter nu o tänker på vad jag har här i livet. Hur mycket jag har att uppskatta. Hur fan hanterar familj m.m en sådan förlust?
Jag vet inte vad jag skulle ha gjort, om det var jag som satt i den sitsen!

Lämna mig inte!